Början – 1940-talet
Historien om Västerås Slalomklubb börjar vintern 1944, när snön föll tidigt och några skidintresserade västeråsare började träffas i Himlabacken vid Vallby. Bland pionjärerna fanns Erik Berggren, Henry Ericsson och Curt Wijgård, som samma år kallade till möte på Anderssons Konditori på Köpingsgatan. Den 9 januari 1945 bildades officiellt Västerås Slalomklubb (VSLK). Medlemsavgiften var 5 kronor per år – och de första aktiviteterna inkluderade bland annat hästslalom i samarbete med Västerås Ryttarsällskap.
Redan på 1940-talet etablerades samarbetet med Skidfrämjandet, och klubbens utflykter till Smedjebacken blev legendariska. VSLK:s medlemmar lade grunden till ett starkt rykte inom den växande svenska alpina rörelsen.
Expansion – 1950-talet
Efter krigsåren växte klubben snabbt. VSLK blev kända i distriktet, bland annat tack vare de klassiska tågresorna till Smedjebacken, då hela tåg fylldes av skidåkare. Det var också under 1950-talet som VSLK började drömma om en egen backe i Västerås. Gamla Himlabacken revs när E18 byggdes, men planerna på en ny backe levde vidare.
1954–55 flyttades verksamheten till Björnö, där man byggde en ny slalombana och startade klubbens första egna anläggning. Resorna, gemenskapen och klubbmärket gjorde VSLK till ett välkänt namn i hela Mälardalen.
Egna backar och ungdomslyft – 1960–1970-talet
1960 byggdes Ormbergets slalombacke, mitt i Västerås, tack vare ett enormt ideellt engagemang. Men redan några år senare påbörjades planerna för en ännu bättre anläggning – det som skulle bli Vedbobacken. När Vedbo stod klar 1979 blev det startskottet för en ny storhetstid.
1970-talet inleddes visserligen med snöbrist, men Ingemar Stenmarks framgångar skapade ett enormt uppsving för svensk alpin skidåkning. VSLK växte snabbt – i slutet av 70-talet hade klubben över 700 medlemmar, och Vedbobacken blev ett naturligt nav för skidåkningen i Västerås.
Guldår och gemenskap – 1980-talet
1980-talet blev klubbens mest framgångsrika decennium. En föräldraförening bildades 1980, vilket stärkte organisationen och gjorde det möjligt att arrangera fler tävlingar, träningar och läger. Klubben hade över 100 aktiva ungdomar, och flera västeråsare nådde stora framgångar – bland dem Josefin Edvinsson, som tog dubbla guld på ungdoms-SM 1993. VSLK var nu en självklar del av Västerås idrottsliv och en av regionens mest aktiva alpina klubbar.
1990–2000: Överlevnad och ansvar
Under 1990-talet förändrades mycket för Västerås Slalomklubb. Efter flera framgångsrika årtionden med växande medlemsantal och en välfungerande organisation kom nya utmaningar.
Ekonomin var ansträngd i hela landet, och när kommunen behövde spara togs beslutet att låta klubben ta över driften av Vedbobacken.
Detta blev en stor omställning. VSLK, som dittills fokuserat på tävlings- och ungdomsverksamhet, fick nu även ansvar för anläggningen – liftar, snökanoner och pistmaskin. Samtidigt förändrades sporten. Snowboard slog igenom stort, och VSLK bildade en egen snowboardsektion med omkring 50 medlemmar – något helt nytt i klubbens historia.
Trots det stora engagemanget blev perioden tuff. Gamla maskiner, varma vintrar och minskande medlemsantal gjorde driften svår att upprätthålla. I mitten av 1990-talet lades verksamheten tillfälligt ner.
Vedbobacken stod tyst, men inom klubben fanns en stark vilja att starta om.
2000–2010: En lång väg tillbaka
Under de första åren av 2000-talet pågick flera försök att återstarta backen. VSLK och engagerade eldsjälar arbetade för att hitta lösningar tillsammans med Västerås stad. Tekniska genomgångar visade att anläggningen behövde stora investeringar – omkring en miljon kronor – för att kunna tas i drift igen.
Trots motgångar levde skidintresset kvar. Klubben höll ihop sin ungdomsverksamhet, fortsatte träna på andra orter och vårdade gemenskapen.
Det var tack vare det ideella engagemanget från medlemmarna under dessa år som både VSLK och Vedbobacken kunde få en ny chans längre fram.
2010–2020: Ny energi och återväxt
Efter ihärdigt arbete återstartades Vedbobacken genom ett samarbete mellan Vedbobackens ekonomiska förening och Västerås stad. Det gav VSLK nya förutsättningar.
Klubben kunde återigen bedriva regelbunden träning på hemmaplan, och intresset bland barn och ungdomar växte snabbt.
Träningsverksamheten byggdes upp enligt Svenska Skidförbundets utvecklingstrappa, med grupper från U8 till U16. Nya tränarutbildningar genomfördes, utrustningen uppdaterades och snökanonsystemet förbättrades.
Flera åkare tog klivet vidare till skidgymnasier och tävlade nationellt.
Samtidigt satsade klubben på värdegrundsarbete, föräldraengagemang och sammanhållning. Fokus flyttades från enbart prestation till glädje, trygghet och gemenskap.
Digital närvaro och kommunikation växte fram – VSLK blev synliga på webben och i sociala medier.
2020–2025: En modern och levande klubb
De senaste åren har klubben blomstrat på nytt. Med omkring 177 medlemmar, varav 104 aktiva åkare, har VSLK återigen blivit en stark och stabil förening.
Träningen sker året runt – barmark i Hamrehallen och på Sport Performance Center, försäsongsläger i Hamra och vintersäsong i Vedbobacken.
Mental träning och individuella utvecklingsplaner är nu naturliga delar av verksamheten.
Klubben har investerat i ny utrustning, uppdaterade förråd och moderna klubbkläder. Tränarna bär numera gemensamma parkas, finansierade av sponsorer som Elicom.
Samarbetet med Vedbobackens ekonomiska förening och Västerås stad har utvecklats, och anläggningen är i dag bättre än på många år.
2025 firar Västerås Slalomklubb 80 år – ett bevis på att klubbens kärnvärden, glädje, gemenskap och utveckling, fortfarande lever lika starkt som när allt började 1945.